Som all missbruk borjade allting med en arom. Det ar absolut sa historien om Alison Karlene Hodgins borjar, som med bara 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som allihopa andra unga vuxna gjorde han det med oskuld och speciell cynism. I sitt snack med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “sjalv varenda 18, i min basta vans kallare, lindrig berusad kungen billigt vin nar jag skapade en profil for henne som en bit fran ett skoj.” Men Hodgins visste https://kissbrides.com/sv/koreancupid-recension/ ej att detta lustighet skulle bli city i hans leva en epok senare.
Bums efter borjade Alison experimentera natdejting gallande egen hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder pa natten, bara pro att senare angra sin tandstickor pa morgonen och fortsatt att ta bort din profil. Denna handling foljdes fran loftet att inte atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord ej for lange.
Men vid denna tidpunkt varje Hodgins aven fortsattningsvis nagotsanar sund. Faktum ar att portratt efter att hon borjade sitt aventyr i en varld av onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta forhallande varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.
Ett spel med dragkamp
“Efter uppbrottet sorjde sjalv forhallandet innan sjalv laddade ner en ny app. ” anser Alison och forklarar hur han lyckades pricka annu en tva potentiella par efter handelsen. Tyvarr varenda ej turen pa hans sida. “sjalv dejtade varenda och en i par manader.”
“Efter varje uppbrott sa sjalv till mig jag att jag skulle plocka lite tid. Jag ville fokusera kungen mej allena. Hon skulle tanka efter ovan vem sjalv var och baksida av underben jag ville. Sjalv skulle ej ladda ner nagon dejtingapp.” Men par veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store flexibel med ordet “Dating” i sokfaltet.
Men varfor blir vi beroende av dejtingappar?
Givetvis skulle det besta orattvist att skylla Alison sjalv forut hennes dejtingappsberoende. Fastan allt, de ar ett medium som allihopa andra att tillgodose ett av de viktigaste manskliga behoven: hopp om koppling.
I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss “beroende” fran dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med slaende plasticitet, som kan ombilda sin kemi som losning kungen en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan erfara.
Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer pa Posit Science, dessa ar en av de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt liv. “sa klart kan dessa upplevelser frambringa nagra av de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.
Fransett sina anforande ifall karlekens konsekvenser kungen den manskliga hjarnan, har Merzenich ocksa gjort en segment forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Har forklarar hon hur sa hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger gallande appar som Tinder, och varfor.
“Vi vet att nar en person utfor nagot fruktbar, som att ga kungen en fullgod dejt eller ses en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med bonus. Det intressanta ar att hjarnan inte behover atnjuta beloningen pro att slappa dopamin; om hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den ocksa dopamin.
Fran denna syfte, nar en person borjar slira mellan potential tandstickor pa en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutse spanningen och beloningen fran en dejt och frigor dopamin.”
Men Merzenich ar ej den enda som har lyckats associera detta fenomen till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder ocksa en ogonkast gallande denna aterverkning. Har forklarar Brewer hur sociala appar fran nagot slag aktivera samma “krets” som substanser som sprit, kokain, heroin, oxikodon och manga fler. Som svang ar har en dos Tinder i de flesta fall inte identiska forodande konsekvenser som de substanser som namns arme.
Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till en bok som kopplar avhangig till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar pa motsvarighet satt som spelberoendet.
“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller ej. Ifall du ej vet baksida av underben du kommer att atnjuta eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin svang ar de mest beroendeframkallande.
Du bygger den har forvantning, den forvantning bygger, och det blir en slags avlastning nar du far en beloning. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.
Ett problem som drabbar vissa mer an andra
En besiktning klar fran Match, bekraftar antalet brukare som tenderar att atervanda till applikationen kungen en konstant basis. Enligt webben, 15% fran singlar gallande Tinder de kommenterar att de kanner sig pundare fran processen letar efter en dejt.
Fran denna befolkning ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre chans att bli pundare. Kvinnor bestar under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.
En tredjedel fran anvandarna av dessa appar inneha aldrig gatt pa en dejt med nagon de inneha traffat kungen dem. Pro detta sammanfattas allt till ett slags “videospel”. I en artikel forut BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “tjana poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar sjalv ar uttrakad”, anser hon.
David Greenfield, professor i psykiatri vid University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Vidare tillagger han att i de flesta fran dessa fall finns det ingenting vi kan bega pro att befria oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.
Dopamin ar en kraftfull signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att krubba och sex, sa vi talar om att ga emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.
Fran denna skal kan en av losningarna alska i att kungen djupet begripa det att ha fler alternativ kommer inte att foreta oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss annu mer.”